tisdag 29 mars 2016

Herr Wolfs fataliteter


Adolf Hitler föddes 1889, för 127 år sedan. Hans generation levde som regel till 1960- eller 1970-talen och det hade varit hans troliga öde om han överlevt andra världskriget.

Om han överlevt andra världskriget.

Myten, att Hitler flydde Berlin i sista minuten 1945 och levde ut sitt liv i Sydamerika har existerat sedan andra världskrigets slut. Den har nyligen återuppstått och fått en rennäsans genom en litterär bästsäljare, Grey Wolf: The Escape of Adolf Hitler (2011), av journalisten Gerrard Williams och militärhistorikern Simon Dunstan.

Boken, som är skriven som en dokumentär thriller, beskriver hur Hitler flyr tillsammans med Eva Braun, hans hustru, med hjälp av en ubåt till Argentina, där han senare avlider 1962. För att dölja detta placeras en falsk kropp i hans ställe och vittnen produceras med hjälp av kapital att återskapa livet med efter kriget. Organisatörer bakom Hitlers flykt var Martin Bormann, hans sekreterare, och ingen mindre än Hermann Fegelein, Evas svåger, som alltså inte avrättades för desertering. Sålunda skulle alltså eftervärldens har snuvats på en vital sanning, att Adolf Hitler överlevde kriget.


Det är en fantastisk berättelse, innefattande faktorer som en mäktig diktator och hans möjlighet att styra sitt öde, tysk-argentinarnas mäktiga position i Sydamerika, duperingen av Juan och Eva Perón, amerikanarnas kapitalism i maskopi med tysk industri, villiga att betala ersättning till Hitler för att kickstarta det framgångsrika Västtyskland etcetera. Den vilar tungt mot efterkrigets jakter i Sydamerika på Adolf Eichmann och Josef Mengele, organisationen ODESSA och amerikanernas osunda relation till Claus Barbie. Den ställer frågor om varför Josef Stalin och J. Edgar Hoover trodde Hitler levde efter kriget. Det är en tät och intrigerande konstruktion, fylld med detaljer som för den oinvigde blir helt överväldigad av.

Det som gör Grey Wolf-teorin* så attraktiv som förklaring är två väsentliga faktorer: 1. Det existerar inga bevis för Hitlers död, hans stoft är ännu en gåta. 2. Det hade varit fullt möjligt för Hitler att lämna Berlin fortfarande nära hans självmord, den 30 april 1945.

Så sent som den 26 april, när slutstriden härjade som värst i centrala Berlin, landade flygarässet och fanatiska nazisten Hanna Reitsch på ett hastigt röjt flygfält vid Brandenburger Tor, med en Fieseler Storch, tillsammans med flygvapengeneralen Ritter von Greim. De träffade Hitler och von Greim, som sårats, erbjöd sin plats till führern. Reitsch bönfallde sin führer att fly med henne. Hon garanterade hans säkerhet i luften. Hitler tackade, men nekade. Reitsch och nu fältmarskalk von Greim lyckade åter lyfta från Berlin och fly sin kos. Ända fram till Hitlers död och en stund därefter lyckades folk lämna Berlin med livet i behåll. Hade Hitler så önskat, hade man fått ut honom, det kan inte råda någon tvivel om den saken.

Blivande makarna Hitler

Den andra faktorn som arbetar för konspirationsteoretikerna är bristen på bevis för hans död. Här spelar Sovjetunionen, Röda armén och SMERSH avgörande roller. När Röda armén närmade sig det tyska Riksdagskansliet, under vilket Führerbunkern var placerad, gick order ut från Stalin att arméns underrättelseavdelning SMERSH skulle hantera ockupationen av bunkern och dess invånare. Stalin ville ha Hitler, död eller levande. Han krävde absolut kontroll över situationen. SMERSH sökte igenom allting mycket noggrant och man hörde alla personer man kom åt. Samtliga vittnen angav att Hitler tagit sitt liv och att kropparna av honom och Eva Hitler bränts i en grop direkt utanför en av nödutgångarna från bunkern.

SMERSH fann kvarlevorna efter Josef och Magda Goebbels, deras kroppar var enbart delvis brända och det råder heller inget tvivel om deras öden. Man fann även kropppen after en man som skulle ha kunnat vara Hitler, han bar likadan mustasch. Detta bestreds av Hitlers tandläkare, som vaskats fram, och med tandkort kunde man avföra kroppen ifråga. Vad som återstod var kvarlevorna i den grop som ögonvittnen pekade ut som innehållande herr och fru Hitler. Det var inte mycket att gå efter, tandkorten var inte mycket hjälp, utan man fick övergå till ren forensisk patologi. Kvarlevorna fördes så småningom till en SMERSH-bas i Magdeburg. Ryska experter hämtades och detektivarbetet kunde börja**.

Utan att gå in på detaljer kan man konstatera med säkerhet att ryssarna inte bara misslyckades, de komplicerade ärendet bortom allt förstånd. Orsaken till detta är den enorma press som SMERSH i Berlin levde under. De hade Stalin hängande över sig, ärendet hade absolut högsta prioritet. Organisationen var för stor och ofokuserad. Man kan jämföra med den inledande fasen av Palmeutredningen. Sedan var det hemlighetsmakeriet, d.v.s. hanteringen av alla protokoll som förts. Det är fortfarande idag komplicerat att få ett grepp om vad som hände. Vad man har är intervjuer med medverkande f.d. officerare i SMERSH, som samtliga hävdar med säkerhet att Hitler var död. Slutligen har vi den kanske viktigaste faktorn visavi Sovjetunionen – kan vi någonsin, i något sammanhang tro på vad sagt?


Konspirationsteorier klänger sig som regel fast vid detaljer, som man sedan vägrar släppa. Det är detaljer som aldrig kunnat förklaras och som fått stå olösta i all evighet. Konspirationsteorier lever på allt som är okonklusivt. Man hänger upp sig på att motsatsen inte går att bevisa, men vägrar samtidigt att godta det egna bevisansvaret. Det är alltid det de kallar för etablissemanget som har bevisbördan, de är sunda skeptiker och behöver inte bevisa någonting. Tvivlet är bevis i sig. För egen del vare sig kan jag, eller önskar bevisa det ena eller det andra. Vid sidan av allt det massiva historiska arbetet utfört av många seriösa historiker, åberopar jag istället huvudpersonen själv som det viktigaste argumentet emot Grey Wolf-teorin – d.v.s. personen Adolf Hitler.

Argumentet kommer i två delar, samt ett slutanförande:

Ett.
Adolf Hitler trodde på sitt öde. Han gjorde så i eskalerande omfattning under andra hälften av sitt liv. Ödet sa honom att han var ämnad för martyrdöden. Även innan kriget började gå illa för honom, ca 1942-43, var han inställd på att om nödvändigt ta livet av sig. Det är inget märkligt, det är tvärtom vanligt bland historiska despoter. Det är samma krafter som leder dem i diktaturskapet, som också manar dem till det våldsamma slutet. I Hitlers fall var det inte enbart en fråga om honom själv, utan om hela nationen. Tyskarna förtjänade inte honom, så även de måste dö. Hitler var heller ingen fegis, han var även helt införstådd med det elementära i att ta konsekvenserna av att förlora ett utrotningskrig. Han kunde dessutom inte förlika sig med att bli tillfångatagen och förödmjukas. Nej, han var satt att ta livet av sig.

Att Hitler överlevde attentatet den 20 juli 1944 tog han som intäkt för sitt öde. Det var ödet som styrde över hans liv och död, det låg i hans egna händer.

Alternativ död Hitler

Två.
Ponera att Hitler lyckats fly, hade vi då levat i okunskap om detta såsom myterna vill göra gällande? Hur hade efterkrigstiden påverkats om Hitler överlevt? Även om man lyckats hålla führerns överlevnad hemlig – och varför skulle de det? – så hade vi märkt det på en helt annan situation för den omfattande tyska närvaron i Sydarmerika. Den fanns där redan innan nazisterna, en orsak som ledde till att så många av dem flydde just dit. De nationer man flydde till var dessutom kvasifascistiska, ofta militärdiktaturer. Den lokala politiska kulturen passade ihop med nazisternas. Den världen hade varit betydligt större och starkare om führern funnit bland dem, vi hade noterat det med påtaglig alarmism.

Det rörde sig om mycket nazistiskt kapital filtrerat genom det internationella banksystemet. Det är upprörande, javisst, men trots alla dessa miljoner levde nazisternas efterkrigsorganisationer, detta ODESSA, knappast något lyxliv, de blev aldrig något taget ur en James Bond-historia, en bokstavligen underjordisk organisation, något att spränga i luften för the good guys. Istället levde män som Eichmann och Mengele helt utifrån sin egen förmåga, i bästa fall ett bättre medelklassliv. Om Hitler levat hade situationen varit annorlunda, även om han själv valt att leva i hemlighet. Det hade krävts en organisation runt honom som lämnat ett ordentligt fotavtryck. Å andra sidan, det hade knappast varit möjligt att hålla hemligt.


Till sist, vad hade krävts för att finta hela världen under det europeiska andra världskrigets sista timmar? När flydde Hitler från Berlin? Den sista bilden av den levande Hitler togs den 28 april 1945, två dagar innan hans död, då han inspekterade skadorna på Riksdagskansliet. Kort dessförinnan hade han avtackat några frivilliga gossar ur Hitlerjugend, de berömda sista rörliga bilderna på honom. Han var påtagligt illa därann fysiskt. Var det spel, en dubbelgångare, eller var det den verklige Hitler under sin sista stund i livet? Har samtliga människor som omgärdade führern under dessa dagar haft fel, eller ljuger de?

Arkitekten och rustningsministern Albert Speer mötte Hitler en sista gång i bunkern den 22 april, alltså åtta dagar innan slutet. Speer var inte den typ av människa som riskerat hängning och tillbringat 20 år bakom galler för att dölja Hitlers liv i Sydamerika. Han hade antingen förljt med, eller avslöjat hela saken för att rädda sig själv. Skulle någon av de karraktärer som omgav Speer i Nürnberg gladeligen gå i graven om de visste att führern flytt sin kos? Hade även de dragits vid näsan?


Nej, om Adolf Hitler överlevt kriget och försökt leva i hemlighet i Sydamerika, så hade vi vetat det redan under hans påstådda levnadstid. Det hade inte gått att dölja i längden och det kalla kriget hade fått ett sidospår, jakten på Hitler och det hade varit överstökat ganska per omgående.


* Wolf var en pseudonym som Hitler använde rätt tidigt i sitt liv. Det kom senare att bli ett återkommande begrepp i nazisternas mytologi. Grey Wolf användes ibland som täcknamn för Hitler i militära kommunikationer.


** Man fann heller inte kropparna efter Martin Bormann och Hermann Fegelein, båda ansedda döda. Bormanns öde liknar mycket Hitlers. En del av ett kranium hittades i Berlin på 1970-talet, som skulle ha varit hans. Senare DNA-analyser, även i fallet Hitlers kvarlevor, har varit resultatlösa.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar