söndag 10 juli 2016

Polisvåld USA 2016


990 människor blev skjutna av polis i USA 2015.
948 av dem var män, 42 var kvinnor.
494 av dem var vita, 258 var svarta, 172 var hispanic, 66 var av annan etnicitet.
782 av dem bar på ett dödligt vapen av något slag.
54 av dem använde ett fordon som vapen.
748 av dem sköts under pågående attack mot polisman.
216 av dem sköts under andra omständigheter.
44 av dem saknade utredningsresultat.
34 av dem bar på ett leksaksvapen av något slag.

Vita amerikaner skjuts oftare av polis och har fler situationer av ingripande från polis än svarta. I genomsnitt blev årligen 4 472 svarta män dödade av andra svarta män mellan 1 januari 2009 och 31 december 2012, enligt FBI: s Supplementary Homocide Reports. Statistiken föreslår även att under samma period drabbades i genomsnitt 112 svarta män årligen av rättfärdigt eller orättfärdigt dödligt våld från polis. Den siffran motsvarar 2.5 procent av de i genomsnitt 4 472 rapporterade dödsfall bland svarta män. Det betyder att för varje svart man, kriminell eller inte, som dödats av polis, dödas 40 andra svarta män av ytterligare andra svarta män, eller totalt 97.5 procent av alla svarta offer för dödligt våld.


FAKTA 1: Enligt FBI och Tuskegee Institute: Under enbart två år av perioden 2009-2012 dödades 1 400 fler svarta män av andra svarta män än svarta som föll offer för rasistiska lynchningar under perioden 1882 till 1968.

FAKTA 2: Svarta medborgare, mestadels män, begår betydligt fler brott än andra etniska grupper. 2012 utgjorde vita män 38 procent av den amerikanska befolkningen och de begick sammanlagt 4 582 mord. Samma år begick svarta män, motsvarande 6.6 procent av befolkningen, hela 5 531 mord. Även om fler vita män dödas av polis, så utsätter sig svarta män för upp till 10 gånger fler konfrontationer med polis varje år.

FAKTA 3: Trots att svarta utgör enbart 13 procent av USA: s befolkning så har de under de senaste 30 åren utfört hälften av alla mord. Statistik från US Department of Justice visar att mellan åren 1980 och 2008 har svarta begått 52 procent av alla mord. Under 2013 utförde kriminellt dömda svarta 38 procent av alla mord. Motsvarande siffra för vita kriminella är 31 procent.

FAKTA 4: Det skulle ta USA: s samlade poliskår 40 år att döda lika många svarta som andra svarta dödat svarta enbart under 2012.


I jämförelse med fakta ger amerikansk media och numera även Vita huset en felaktig bild av våldssituationen i USA. Den stora humanitära katastrofen, den riktiga tragedin i USA, är svarta som dödar svarta. Varken Vita huset eller media tar upp den omständigheten, utan talar sig varma över rasism, polisvåld och vapenlagarna. Problemet för media och den politiska makten är att de kan inte kommentera statistiken här ovan, för då måste de ta hand om problematiken kring svarta som dödar svarta och det vill de inte. Varför?

Det är fem storstäder som toppar mordstatistiken i USA, Chicago, Detroit, St Louis, Atlanta och självaste Washington DC. Om man suddade ut dessa fem städer ur den amerikanska mordstatistiken skulle USA hamna långt ner på världens lista över mordstatistik, vi talar om 70-100: e plats. Gemensamt för dessa städer är att de har jämförelsevis stora svarta befolkningar och de styrs av det amerikanska Demokratiska partiet sedan decennier tillbaka. President Barack Obama kommer från Chicago, det var där han startade sin politiska karriär.

Demokraterna har successivt utnyttjat och pumpat ut den svarta befolkningen i dessa städer sedan andra världskriget. De har smörjt de svarta med bidrag, förstört deras arbetsmoral, splittrat deras familjer, planerat deras barnafödande, mot att få röster i lokalvalen för att därigenom skapa plattformar för den nationella politiken. Detta är Barack Obamas politiska historia. Demokraterna har vid sidan av sina fascistoida sociala experiment totalt missat den svarta befolkningens reaktion på detta maktmissbruk och man har för allt i världen ingen lust att belysa dem idag – vreden, våldet, morden. Media stödjer demokraterna till ungefär 80 procent, så även där undviker man faktum.


Sitautionen är så illa att svarta dödas i större omfattning idag än någon gång tidigare i amerikansk historia. Demokraternas rasism – för vad annat skall man kalla det? – har utvecklats från amerikanska inbördeskriget och skapandet av Ku Klux Klan till en falsk politisk agenda i formen av en dunkel, krypande mordängel som ingen vill tala om – elefanten mitt i rummet. Det är ingen slump att rasoroligheter startar under Barack Obamas presidentskap, det är i bästa fall ett resultat av hans helt misslyckade politik gemtemot sin egen etniska grupp, i sämsta fall är det en del i hans försök att cementera makten kring honom själv, Hillary Clinton och det Demokratiska partiet. Black Lives Matter är en politiskt skapad organisation, snart stämplad som terrorister.

Det existerar givetvis svarta som ser detta, de är intelligenta människor de också, de återfinns politiskt bland republikanerna och andra politiska rörelser. Lokalt bildas intressegrupper, ofta parallellt med det Demokratiska partiet, för att belysa den stora lögnen, men de arbetar i stark uppförsbacke. Demokraterna har länge, med medias hjälp, lyckats kleta sin egen skuld på sina politiska motståndare. Därför porträtteras alltid rasister som republikaner i media, i litteratur och på film. I de fem nämnda stora städerna är det direkt livsfarligt att som svart uttrycka något annat än det överenskomna politiskt korrekta.

Det finns en möjlighet att bryta den här trenden med presidentvalet 2016, åtminstone allvarligt stuka demokraternas maktfullkomlighet. Det är viktigt att Hillary Clinton inte får sätta sig i Vita huset, den juridiska katastrofen kring hennes person och de kraftigt uppjagade rasoroligheterna visar tydligt sanningshalten i detta. Det är ett otäckt spel demokraterna utför nu. De är desperata, den svarta kaninen är snart ute ur hatten, kejsarens nya kläder är verkligen inte där, han är absolut spritt språngande näck och Donald Trump är inte fascisten, än mindre rasisten i detta sammanhang.


Det är också viktigt för Sverige att passa sig, så inte den kraftigt ökande invandringen får ytterligare implikationer – och då talar jag inte om islamismen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar